Svenska företags utmaningar och fokusområden 2021

2020 var ett år som saknade motstycke i modern tid. COVID-19 pandemins framfart avgränsades inte av länders fysiska gränser utan påverkade världens ekonomier, samhällen och människor på ett djupt personligt plan. Med 2020 bakom oss finns hopp om ett bättre 2021 med vaccin, effektivare behandlingar och förhoppningsvis ett slut på pandemins negativa följder.

I årets studie ser vi att många VD:ar har en positiv syn på 2021, men det är långt ifrån entydigt. I frågor med relativa bedömningar har de svarande utgått ifrån ett exceptionellt dåligt år, vilket skiljer sig från tidigare års studier – detta kan man ha i åtanke vid läsning av rapporten.

I linje med tidigare år kommer de svarande VD:arna främst från större bolag och ofta från mer industrialiserade branscher. Dessa bolag har i många fall påverkats negativt av pandemin, men sannolikt inte i samma utsträckning som mindre bolag och de som är beroende av att människor är i rörelse, exempelvis inom turism- och restaurangnäringarna. Så även om en del svarande har drabbats, så är det kanske inte dessa som i första hand drivit BNP-tappet och ökningen i arbetslösheten vi såg under 2020.

Att dra slutsatser om hur ett bolag påverkats under pandemin enbart utifrån traditionella branschindelningar är särskilt svårt under denna period. Inom exempelvis transportsektorn har man sannolikt haft ett tufft år om man fokuserar på persontransporter, medan man troligtvis klarat sig bättre om man istället är inriktad mot transport av gods. Detsamma gäller förmodligen detaljhandeln, där digitala butiker gått bättre än fysiska.

De flesta svaren har inkommit under andra halvan av november 2020 och mycket har hänt sedan dess, bland annat har vaccineringar påbörjats världen över, Storbritannien har lämnat EU och USA har valt en ny president. Det har varit ett händelserikt år och det är uppenbart att ingen har svar på vilka långvariga konsekvenser vi kommer att få leva med. Detta märks även av hos de svarande VD:arna, det finns mycket osäkerhet inför framtiden och förutsägelserna går isär. Detta gör det komplext att dra definitiva slutsatser om 2021, men den här rapporten kan förhoppningsvis ge en fingervisning.

>Trots att optimismen inför nästa år har ökat kraftigt är det fortfarande mer än hälften som tror att det makroekonomiska klimatet internationellt nästa år kommer vara i linje med eller sämre än 2020

>Den pessimistiska synen kan anses vara något överraskande givet att 2020 var ett år då makroekonomin påverkades så pass hårt. Även om många experter tror att 2021 blir ett år präglat av tillväxt och återhämtning, så är inte alla överens och splittringen ger en indikation om den osäkerheten som finns gällande det makroekonomiska läget.

>2020 präglades av covid-19-pandemin både socialt och ekonomiskt, med få som helt klarade sig helt undan påverkan. Även det amerikanska valet, fortsatt tillsammans med Brexit, kan ha färgat synen på 2020 samt utsikterna framåt

>Samtidigt som ekonomin som helhet har fått sig en törn, så finns de bolag som klarat sig bättre än förväntat. Om trenden för dessa bolag och branscher blir bestående, och om huruvida övriga ska kunna återhämta sig, anses bli beroende av virusets framfart men även på vaccin, stödpaket och restriktioner

>De som tror på ett sämre makroekonomiskt klimat nästa år kan både vara de som gynnats av pandemin, men även de som drabbats negativt men hjälpts av statens stödpaket

>De svarande har något ljusare syn på utvecklingen i Norden (och Sverige som behandlas i nästa del av rapporten)

>För att stävja de ekonomiska konsekvenserna av Corona-pandemin erbjöd svenska staten ett antal stödpaket under stora delar av 2020, och även om många tycker att dessa var bra så anser 58% av de svarande att stödpaketen kunde ha utformats bättre

>Av de som hade kommentarer kring vilka typer av stöd man borde ha erbjudit, så var det flest som ansåg att man borde ha varit mer behovsanpassade och branschriktade (framförallt omnämns turism och restaurang)

>Eftersom de svarande tillhör större bolag, ofta i mer industriella branscher, så är studien inte heller helt representativ för de bolag som kanske har drabbats hårdast, det vill säga mindre bolag eller bolag inom just turism- eller restaurangnäringen

>Det finns också de som, å andra sidan, efterfrågar mer allmänna stöd i form av sänkta arbetsgivaravgifter och bredare permitteringsstöd

>Samtidigt som det fanns bolag i behov av stöd som inte fick det, fanns det också bolag som fick stöd men som hade klarat sig bra även utan. Eventuellt hade då behovsprövning kunnat förbättra allokeringen av stöd, och på så sätt räddat fler jobb och stimulerat mer konsumtion

>Under pandemin har förmodligen fler än någonsin arbetat hemifrån, och företag har fått anpassa arbetssätt och hitta nya verktyg för att få det att fungera

>Detta har minskat trösklar för att arbeta på distans i framtiden, och hela 89% av de svarande tror att distansarbete minst 1 dag i veckan kommer att vara vardag – varav 92% anger att det är en tydlig skillnad från innan pandemin

>Dessutom tror 2 av 5 på distansarbete 2-3 dagar i veckan, däremot är det ingen som har svarat att de tror på distansarbete 4-5 dagar i veckan

>Skiftet mot en ökad andel distansarbete i framtiden stärks av att de svarande i studien är personer med den yttersta ledarskapsbefattningen (VD:ar). Det är sannolikt att om en acceptans till distansarbete nåtts hos personer i ledande position så kommer ett enklare och snabbare skifte att möjliggöras

>Det är också troligt att andel som tror på en ökat distansarbete varit ännu högre om frågan skulle ha riktats till en generell grupp yrkesverksamma och inte bara till personer i ledande position

>Mycket tyder alltså på att vi kommer att arbeta mer hemifrån (men att en del av arbetstiden fortfarande kommer att förläggas till traditionella arbetsplatser) vilket med största sannolikhet kommer få konsekvenser för stadsbilden, fysiska flöden av människor, förändrad efterfrågan, etc.

Oavsett vad som händer under 2021 och vilka vägval som krävs, så hjälper det att förbereda sig för olika scenarion. Det kommer alltid att finnas åtgärder att vidta för att öka konkurrensförmåga och motståndskraft.

Våra white papers nedan är några exempel